I slutet av förra veckan var jag, Iris, Albin och min kära vän Maria ute på en härlig promenad i Kungälv. Då, då möter vi min gamla klassföreståndare Rune Karlsson (jag har tidigare skrivit om mina tidigare möten med Rune). Ni som kommer ihåg honom och vet vem han var förstår vad jag menar när jag säger att han såg precis ut som han alltid har gjort, samla gamla marinblåa jacka med ludd på insidan, samla gamla mössa, samma Rune...
Min vän Maria trodde nog att jag drev med henne när jag glatt hälsar på den uppenbarliga lite skamfilade mannen vi mötte.
Rune blir alltid så glad när man träffas, han pratar gamla minnen, han pratar om gamla lärare och om svunnen tid. Då jag visar upp min dotter och berättar om henne, då skakar han på huvudet och säger: "Fy, hon kommer att ruinera er, det kommer att bli konkurs"
Samma gamla härliga Rune med andra ord!
